torsdag 7 januari 2016

När köp av kattmat istället blev ett husköp



Det var en dag i september 1998 som min käre make hade fått uppgiften 
att köpa kattmat på sin lunchrast. Han stressade med snabba steg iväg 
ner på stan med sikte på djuraffären när han i ögonvrån fick syn på ett 
hus i skyltfönstret hos mäklaren. Han hade mer eller mindre redan gått 
förbi fönstret, men tänkte att det där huset hade han sett förut, så han 
vände tillbaka. Jo, det var ju det där huset som han alltid hade tittat på 
när han åkt förbi det. Så han klev in till mäklaren och sa att han gärna 
ville ta en titt. Ok, sa mäklaren men det har bara suttit uppe i fönstret i 
20 minuter. Han fick med en bild på huset och åkte till mig på förskolan 
där jag jobbade. Han var väldigt ivrig när han kom och stack fram bilden 
och sa ... 
 – Det här huset skall vi köpa.

Jag stod som ett frågetecken och undrade varför? Jo, han hade tittat på 
det varje gång han kört förbi och tyckt att det såg så välskött ut. Ärligt talat 
så förstod jag ingenting.



Men någon dag senare åkte vi i alla fall dit och tittade på huset. Det 
var litet på knappt 85 kvm med medaljongtapeter, en storrökare som 
bodde där, gammalt och mycket mindre än det vi redan hade. I mitt 
inre sa jag bara nej, nej, nej! Vi hade två barn och skulle alltså bo på 
85 kvm med 4 personer. Men så öppnade vi köksdörren och gick ut 
på kökstrappan. Framför mig hade jag en vidunderlig utsikt över hela 
nejden ända till Kullaberg. Jag stod där och ögonen vandrade ner i 
trädgården och jag kom på mig själv med att tänkta ...
- Gud vad spännande.

Jag gick på upptäcksfärd genom trädgården, upp och ner, hit och dit. 
Många spännande rum, många gamla träd. Faktum är att jag faktiskt 
gick vilse. Men när jag kom tillbaka till kökstrappan sa jag ...
- Ja, vi köper det!  

Vi erbjöd det ägaren ville ha och han sa ok. Fortfarande stående på 
kökstrappan ringde vi till banken och frågade om lånelöfte. Vi fick ok 
efter 10 minuter och nu var vi verkligen nära ett husköp. Dagen efter 
minns jag nästan ingenting, det bara snurrade i huvudet. Jag åkte 
tillbaka till säljaren och frågade om jag fick titta en gång till.



På den första visningen hade jag nästan inte sett uthuset som är i 3 plan. 
Där fanns möjlighet att inreda ett stort rum högst upp. Dessutom fanns 
det en jordkällare mellan husen som hade två rum. Ett för rotfrukter och 
ett för frukt. Egen gammaldags stensatt brunn. Trädgården var 1800 kvm, 
men jag upplevde den som enorm. Det fanns möjligheter att odla. Vår 
plan blev därför att vi skulle ”downshifta”. Eller rättare sagt skulle jag 
jobba mindre och få leva ett mindre stressigt liv och kunna vara mera 
med barnen som då var 8 och 10 år. Huset låg på landet och barnen 
behövde därför mer assistans för att ta sig till sina kompisar och sina 
fritidssysselsättningar.

Fortsättning följer ...

Kära bloggvänner jag ber om ursäkt för bildernas kvalitet, men jag hade 
bara en pocketkamera på den tiden.

Allt väl!
Annika

45 kommentarer:

  1. Spännade som det kan bli ibland! Jag ser fram emot fortsättningen / Kram gittan

    SvaraRadera
  2. Hvor er det morsomt at høre lidt om din haves begyndelse.... på bloggene hører/ser vi ellers mest om det der sker "lige nu". glæder mig til fortsættelsen. Gode havehistorier kan man ikke få for mange af.

    SvaraRadera
  3. Vilken härlig resa ni gjort tänk att för en gång skull är det mannen som hittar huset, det brukar inte vara för vanligt i alla hustidningar. Det ska verkligen bli så spännande att höra fortsättningen.
    Antar att du har nya bilder på ert ljuvliga hem.
    Ha det gott
    Kram Meta

    SvaraRadera
  4. När man ser förta bilden ser det inte så mycket ut för världen men när vi får se utsikten .... Och jordkällare och uthuset! Jag förstår att ni föll pladask! Ska bli roligt att höra mer om er "framfart".
    Kram Eva

    SvaraRadera
  5. Historien har jag hört på ett av dina föredrag men det är lika spännande att höra ändå :) Det var ödet att din man skulle köpa kattmat just den där dagen :) Ha det gott/Monne

    SvaraRadera
  6. Å vilken fin historia, roligt att höra. Underbar utsikt.
    Kram Maria

    SvaraRadera
  7. Ibland är det bara meningen att det ska ske. Roligt att få höra denna historia och jag ser framemot fortsättningen:) Ha det fint!
    Kram Sofie

    SvaraRadera
  8. Kul att få läsa din berättelse Annika! Ser fram emot nästa del, kram Anna

    SvaraRadera
  9. Så märkligt det kan bli!
    Jag gillar sånt... När känslan styr!

    Det blev ju ypperligt bra i slutänden :D

    Kram

    SvaraRadera
  10. Åh, vad jag tyckte om att läsa det här inlägget!
    Så roligt att få höra historien om hur ni hittade ert hus, eller om hur ert hus hittade er kanske man ska säga. ;-)
    Berättelsen påminner mycket om vår egen, men det vet du ju redan.
    Ser verkligen fram emot att få höra fortsättningen!
    /Anna-Karin

    SvaraRadera
  11. Men va häftigt, vill höra mer! Ha det gott! Hälsningar Ewa :)

    SvaraRadera
  12. Tänk va, Annika! Som en klok väninna till mig alltid brukar säga: Det kommer till dig! Så sant det är. Det var helt enkelt meningen att ni skulle bo där och få skapa ert underbara paradis. Härligt!
    Kram Milla

    SvaraRadera
  13. Vad roligt att få ta del av er historia, ser framemot fortsättningen!

    SvaraRadera
  14. alltid lika roligt at få höra historier berättas och det är också så inspirerande att få läsa om andra som gör förändringar :)

    Även jag ser fram emot att höra resten / pernilla

    SvaraRadera
  15. Oj, så spännande...och så fort det gick. Men hur gick det med stackars katten, fick han någon kattmat.
    Du måste berätta.

    SvaraRadera
  16. Plutselig blir en bergtatt. Og da er det gjort. Skjønner det veldig godt. Utsikten til nesten hele verden. Bare uthuset er nok. Veldig morsomt å lese. Anne

    SvaraRadera
  17. Spännande läsning och en vidunderlig utsikt!

    Gott Nytt Trädgårdsår!
    Elisabet

    SvaraRadera
  18. Inga tveksamheter då inte, men så verkar det oxå ha blivit rätt. Dessutom, ett himmelrike för en katt.
    Väntar på fortsättningen.

    SvaraRadera
  19. Spännande att läsa.Förstår att du fastnade för utsikten. Kul att höra hur ni hamnade där ni är:)
    Väntar på nästa inlägg.
    Ha en bra dag!

    SvaraRadera
  20. ... värsta cliffhangern! väntar redan på fortsättningen..

    Kram
    Cathrine

    SvaraRadera
  21. Snabba affärer! Spännande!! Det liknar mitt sätt att köpa hus och/eller lägenheter. Man bara "vet" att det är rätt. Ser fram mot fortsättningen.
    Kram

    SvaraRadera
  22. Visst spelar ödet in ibland...det var meningen att huset skulle bli ert! Bara så där! Ser fantastiskt ut och utsikten, ja, en dröm...
    Ser fram mot fortsättningen Annika!
    Ha en härlig fredag.
    Kram Titti

    SvaraRadera
  23. Vilken rafflande inledning, nu väntar jag spänt på fortsättningen. Vilken underbar utsikt Ni har, är grymt avensjuk! Kram h

    SvaraRadera
  24. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  25. Vilken härlig historia :) Ser framemot fortsättningen ;) Trevlig helg! //Victoria

    SvaraRadera
  26. En underbar historia. Väntar med spänning på fortsättningen.
    Trevlig helg.
    Anje

    SvaraRadera
  27. Men så trevligt, jag gillar hus lika mycket som trädgård. Vill gärna höra fortsättningen. Vårt hus köptes också på typ fem minuter, tittade bara på ett.
    Kram

    SvaraRadera
  28. Det var impulsivt. Men det verkar som det blev jättebra. Ska bli kul att få se mer. / Britt

    SvaraRadera
  29. Blev de någon katt mat?, Skojar bara ;) Vilket härligt impuls köp. Precis sådana som brukar bli lyckade. När man följer hjärtat ❤

    SvaraRadera
  30. Oh, vilken härlig "historia"! Jag älskar spontanitet och det här var ju verkligen så och en lyckosam sådan också! Tänk om man vågade lite mer! Vilken härlig man du verkar ha! Jag greps verkligen av den här berättelsen. Så det liksom kan bli! Väntar på fortsättningen! Och jag vet ju att det blev bra, det har jag förstått! Och vilken otrolig utsikt!

    Ja, nu snöar det lite här, som pudersocker, men det virvlar omkring lite grand. Men....nu ska man ju inte vara sådan, men vi är lovade regn i övermorgon så jag gör mig inga större förhoppningar om en riktig vinter, inte just nu i alla fall! Men jag hoppas fortfarande.

    Agneta

    SvaraRadera
  31. Spændende historie. Jeg har udsigt til Kullaberget fra Nordsjællands kyst.
    Ingrid

    SvaraRadera
  32. Sån kamera hade vi väl alla:) Det blev bilder det med. Kul att se lite av hur det såg ut innan ditt äventyr började.

    SvaraRadera
  33. ....så fantastiskt. Jag tror att ibland är det som en högre makt styr och viken tur!
    Ser fram emot fortsättningen. Kram i snön och snålblåsten.
    Ps. Vi talade en gång om bäcken och laxtrappan som du tagit så fina bilder på. Vad var det den hette och var ligger den.....med tanke på våren Suck!

    SvaraRadera
  34. Vilken underbar historia! Nog kan man drabbas av spontanköp, men det här var verkligen något extra :) Och bevisligen ett mycket lyckat köp också.
    /Gunilla

    SvaraRadera
  35. Vilken historia! Det var nog trädgården som sa att den behövde dig! Föga anade du då att det skulle leda till en helt annan karriär så småningom - som trädgårdsfotografins okrönta drottning!
    Håller på att bli fullständigt insnöad i dubbel bemärkelse: ute av allt det vita som ramlar ner, inne av allt plant- och fröfunderande!
    Kram

    SvaraRadera
  36. Åh, vilken spännande och rolig läsning, tänk vilken vändning livet kan ta och vilken underbar boplats ni skapat! Hoppas jag får komma och hälsa på någon gång! Ha nu en härlig vinterhelg, hoppas att även du fått snö, här vräker den ner och det är yrväder så mannen är ute med snöslungan! Kram Lotta

    SvaraRadera
  37. Åh så roligt :)! Snacka om impulsköp!! Ibland känns det ju bara rätt och platsen liksom ropar på en. Så härligt när man vågar följa den där magkänslan. Ska bli roligt att läsa fortsättningen. Allt gott//Marianne

    SvaraRadera
  38. Vilken härlig historia! Plötsligt händer det eller det blir som det är meningen! Vilken känsla att öppna dörren mot den utsikten. Downshifta lät också klokt. Nyttigt att se tillbaka på sitt liv emellanåt. Idag ska jag däremot se framåt mot våren och köpa nya tulpaner och pulsa ut i snön och knipsa av lite hortensia efter ditt fina tips på vacker bukett.
    Ha en fortsatt fin helg!
    Annika

    SvaraRadera
  39. Coolt att impulsköpa hus ! Vågat javisst ! Men vågar man inget vinner man inget ! Ska bli spännande att läsa om fortsättningen :)
    Kram
    Elisabeth

    SvaraRadera
  40. Kul berättelse! Vi var nästan lika snabba... tittade bara på en tomt, vilt, bergigt...

    SvaraRadera
  41. Wow vilken spännande läsning, ser fram mot att läsa om fortsättningen! Härligt när det bara säger "klick" när det gäller att köpa hus, hoppas på att det blir så för mig och min gubbe också:)
    Kram
    Margot

    SvaraRadera
  42. Mycket kul att få läsa, ser fram mot fortsättningen.
    Förstår varför ni föll för det!!!
    Kram
    Mariana

    SvaraRadera
  43. Oj va roligt att läsa om din resa.
    Jag blir otroligt inspirerad och börjar själv tänka att jag kanske också kan göra något annat i livet än att sitta på en stor reklambyrå i Stockholm. Funderar på en blogg kring vårt projekt trädgård på Österlen.

    Vi ses ju även på instagram en_tradgard_pa_osterlen - det är jag det!
    Mitt trädgårdsintresse vaknade för 6 år sedan då vi hade haft vårt hus i 1 år. I vår börjar jag på en diplomutbildning på Medborgarskolans Stora Trädgårdskurs.

    Har du några tips om hur man kan göra för att på något sätt skapa sig ett jobb kring detta och där man hittar en hyfsad inkomst?

    Vi ses och hörs på instagram"
    kram
    Kristina / en_tradgard_pa_osterlen

    SvaraRadera
  44. Thanks so much for sharing your ideas, i was looking for such article for many days...

    ________________________
    American Actor HD Wallpapers

    SvaraRadera
  45. Vilken underbar historia. Man blir glad av att läsa den. Ibland finns det nog en mening med saker och ting, som att din man skulle köpa kattmat just då.
    Allt Gott! Anna-Karin

    SvaraRadera