lördag 30 januari 2016

När dagen kom som förändrade mitt liv



Det kom lite jobb emellan. Men nu har det blivit dags att fortsätta med 
min historia. 

2002 fick jag en digital kompaktkamera i julklapp av min man. Den var 
ganska dyr och rätt avancerad med dåtida mått. Men hade ändå betydligt 
sämre prestanda än vad dagens mobiler har. Den gången hade jag aldrig 
ägt en egen dator och jag hade heller aldrig skrivit en rad på en sådan. 
Detta är min första bild jag tog med den kameran.



Jag var så glad för att jag äntligen skulle kunna dokumentera min trädgård. 
Men en sak skall ni veta. Vi har nog aldrig varit så osams min man och jag 
som när jag skulle lära mig lägga in bilder i datorn. Maken sa hela tiden döp 
dem och gör mappar. Jag förstod inte riktigt hur det hängde ihop. Men sakta 
gick det framåt. Jag fotade det mesta i trädgården och lite annat. Det var 
verkligen kul. Jag jobbade fortfarande 50% som förskollärare. Livet var så 
perfekt.



Så kom den här dagen. Har ni känt er så här någon gång? Jag drabbades 
av konstiga yrselanfall och kände mig ständigt berusad. Jag kände som 
om jag hade tappat fotfästet. Höll jag på att bli tokig?

Jag blev sjukskriven och först efter 3 månader fick jag diagnosen Menieres.  
Jag var sjukskriven året ut 2003 och Försäkringskassan ville sjukpensionera 
mig på heltid. Läkaren sa att jag inte kunde gå tillbaka till mitt jobb som 
förskollärare. Vad skulle jag göra då, jag kunde ju inget annat?



Jag fortsatte att dokumentera min trädgård och satte ihop många bilder 
och skrev faktiskt ett brev till Allt om Trädgård som  började ...

”Hej! Jag heter Annika. Jag har en fin trädgård …”

Det brevet skickade jag aldrig, för inte kan man väl själv säga att man har 
en fin trädgård? Innerst inne kände jag nog att trädgården inte heller var 
riktigt så som den borde vara den gången för ett reportage.



I januari 2004 fick jag besked om att få börja arbetsträna för Icakuriren 
under våren 2004. Det gick ut på att jag skulle med bilder dokumentera 
att våren var på väg. Problemet var bara att jag hade ingen riktigt bra 
kamera som tog bilder som höll för tryck. Min käre make köpte då en 
Canon EOS digital systemkamera till mig. Han köper aldrig blommor till 
mig, men han har alltid varit en hejare på att uppmuntra mina intressen.



Detta är den första bilden jag tog med macro monterat på den nya digitala 
systemkameran.

Detta är en mycket komprimerad beskrivning av det som hände under 
tiden jag var sjukskriven och som gjorde att jag gick från Förskollärare 
till Trädgårdsfotograf.

Fortsättningen följer efter hand jag hinner leta fram bilder.

Fortsatt skön helg!
Annika 

51 kommentarer:

  1. Du är en fantastisk fotograf, du har verkligen en "fotoblick".
    Kram!

    SvaraRadera
  2. Intressant att läsa din historia här! Vilken tur då att du "slapp" bli sjukpensionär...då kanske vi missat alla fina bilder du tar.
    Alla foton här uppe är jättefina men jag fastnade speciellt för den sista bilden på videkvisten. Så vacker och man kan ju nästan känna hur mjuk den är.
    Kram/ Nettan

    SvaraRadera
  3. Hej Annika
    Hvor har du været fantastisk til at vende noget skidt til noget godt. Det er et meget interessant og livsbekræftende indlæg du her har udgivet, sikke en proces du har gennemgået.
    God weekend.
    Mange hilsner
    Anita

    SvaraRadera
  4. Mycket du har gått igenom, intressant att läsa om din resa. Du tar fantastiska bilder.
    Kram Maria

    SvaraRadera
  5. Vilken underbar man du har som stöttat dig genom resan och visat vägen. Du har nog varit fotograf hela tiden men inte vetat om det förrän du fick en kamera i din hand. Din resa och process är inspirerande för många som insjuknat av olika anledningar - tack för du berättar !
    Ha det så gott !
    Kram/Isa

    SvaraRadera
  6. Tänk vad det kan ta olika vändningar i livet! Både på gott och ont! Du tar fantastisk fina bilder som jag njuter av men samtidigt tråkigt att höra om din sjukdom. Yrsel och illamående låter inte som någon bra kombination. Hoppas du har hittat ett sätt att hantera sjukdomen. Kram till dig! Merja

    SvaraRadera
  7. Aldri så galt at det ikke er godt for noe? For oss som gleder oss over dine bilder og skildringer så er drt kanskje rart å tenke på at det var sykdommen som førte tol dette? Min mann begynte å fotografere etter at han veltet på motorsykkel og knakk mange ribbebein og kragebeinet på flere stder. Han var sykemeldt i mange uker og i mangel på å kunne jobbe fysisk begynte han å ta bilder :-)) Men for oss er det jo bare hobby. Fin helg!

    SvaraRadera
  8. Att sjukdom kan ge något så bra som detta som du trivs med och är så duktig på!
    Du skriver att din trädgård inte var så fin men hur är en fin trädgård? För mig är en "ofin" trädgård med välklippta, raka gräsmattor, spikraka gångar och endast någon liten rabatt med en sorts blomma och ogräsfritt. Nej, jag vill ha frodighet och naturligt!
    Är glad att du har möjlighet att delge oss allt vackert!
    Kram Eva

    SvaraRadera
  9. Tänk att något meningsfullt kan komma utav något meningslöst! Eller också är det din envishet och livsglädje som ser möjligheter där andra skulle ge upp... Tack för berättelsen! Kram Anna

    SvaraRadera
  10. En fascinerande och hoppfull berättelse! Önskar att många många som är i en liknande situation tar del av den!
    Din man är en pärla - men det vet du ju!
    Kram

    SvaraRadera
  11. Vilken resa! Bravo till val av livskamrat;)
    Stor kram! Ja, till er båda.

    SvaraRadera
  12. Vilken otrevlig sjukdom, men tur att den ledde till drömjobbet! Fascinerande med alla som lyckas byta yrkesbana totalt. Det inspirerar!

    SvaraRadera
  13. Hej Annika!
    Intressant att låsa din historia och se bilder från "arkivet", och så är jag så himla glad att få lära känna dig och jag får mycket inspiration från dina foton och dina installationer. Ser fram emot nästa utställning på Sofiero med.
    Kramen!
    AnnA

    SvaraRadera
  14. Vad roligt att höra dig berätta om hur det hela började. Jag vet ju hur det känns med Meniérs-anfallen, ett enda stort elände. Har just nu ett kraftigt skov med yrsel och hörselbortfall, inte roligt alls. Men trädgården är en ständig tröst vinter som sommar. Och dina bilder är som alltid en njutning för ögat.
    Kram Titti

    SvaraRadera
  15. Att drabbas av sjukdom och få en diagnos som fullständigt omkullkastar allt är inte lätt men du lyckades vända allt till något positivt. Blir alltid inspirerad och glad över dina bilder o texter :) Ha det gott/Monne

    SvaraRadera
  16. Det är roligt & inspirerande att läsa om din bakgrund.
    Go´ helg önskar Eva Linnea

    SvaraRadera
  17. Uj, så jobbigt det måste ha varit. Tack för att du delar med dig av din berättelse!

    SvaraRadera
  18. Man brukar säga att allt ont har något gott med sig. Det stämmer ju väl på din berättelse.
    Vilken smart man du har. Dels att köpa kameror. Men också mana dig att döpa och lägga i mappar. Det underlättar ju väsentligt.
    För att vara nybörjare var du ju jätteduktig med att ta fina bilder. / Britt

    SvaraRadera
  19. Jag har en svägerska som har den sjukdomen så jag vet lite vad den sjukdomen kan ställa till med.Så bra då att ha en man som stöttar och hjälper till.Du har i vart fall kommit in på helt rätt yrkesbana. Ha en skön Söndag/Margareta

    SvaraRadera
  20. Intressant att få höra hur du hamnade inom det yrket du har nu. Tråkigt med sjukdomen men det blev ju något bra också av det hela. Ha en skön vår!

    SvaraRadera
  21. Ibland för livet in en på nya vägar...och din nya väg blev ju bra :)

    SvaraRadera
  22. Ibland blir det som det är meningen! Du tar fantastiska bilder och skriver så bra. Jag har fönsterbrädan full med groddar nu. Det är din förtjänst. Inspirationen/knuffen jag behövde för att köra igång det lilla projektet. :)
    Må så gott!
    Annika

    SvaraRadera
  23. Livet. Det har sina irrvägar och det är väldigt intressant att läsa din historia och med positiv inställning och uppmuntran kan man vända allt till något positivt. Det är helt fantastiskt att läsa och man blir som glad av det. Du har kanske dina stunder nu också (känner lite till sjukdomen genom bekant som har den) men jag kommer att tänka på boken "Den hemliga trädgården"! Trädgård, det är väl nästan vetenskapligt fastställt, kan hela oss människor!
    Kramar Agneta

    SvaraRadera
  24. Vilken härlig historia. Det kan vara inspirerande att ibland titta tillbaka på livets väg och hur man lyckats ta sig fram. Du har verkligen lyckats och det är fantastiska bilder du bjuder på. Jag inväntar fortsättningen.
    Även jag blev "erbjuden" sjukpension av Försäkringskassan, men jag tackade oxå NEJ. Jag kunde inte heller gå tillbaka till min tidigare befattning, men jag kunde fortsätta arbeta ändå. Det är jag glad för idag. Allra helst som oxå jag numera har en fin trädgård .

    SvaraRadera
  25. jo, digitalkamerorna var dyra då, även minneskorten... Man det var verkligen bra grej för dej! ♥

    SvaraRadera
  26. Hei Annika, her kommer en hilsen fra din følger nr 700! Så fint å lese din historie, håper det går bedre med helsen din. Bra at du begynte å ta bilder av din hage, for de er virkelig nydelige, jeg har lest mange av dine hageartikler. Rart å lese din historie akkurat nå også, da jeg selv er sykemeldt pga utbrenthet for tiden. Man får ikke gi opp... Gleder meg til våren og nye hagegleder!

    Varme hilsner fra Ida

    SvaraRadera
  27. Hei! Det er så godt når motgang fører til nye muligheter. Du tar fantastiske bilder og forteller godt om hageliv.
    Ha det godt! Anne

    SvaraRadera
  28. Det du berättar är så lärorikt och inspirerande. Att inte ge upp, att våga sadla om. Det gjorde jag också ,men bara för att en storm rev ett plank och inte så besvärligt som för dig. Den resan skrev jag om i inlägget färg och form häromdagen. Och jag kan också konstatera att det är bra med en man som stöttar även om han tjatar om mallar och annat. Att du skulle bli fotograf var nog förutbestämt liksom att jag skulle bli designer. Det måste bara hända något annat först.
    Tack för trevlig läsning
    Luna

    SvaraRadera
  29. Tack för du delar med dig! Din blogg är så inspirerande framförallt bildmässigt! Men det du berättar är underbart! Har läst om er Kaffegrotta, ert husköp och nu detta inlägg . HÄRLIGT! Ha en fortsatt go söndagskväll!

    SvaraRadera
  30. Intressant att läsa om hur ditt liv har formats på grund av din sjukdom, det gäller att aldrig ge upp hur tungt det än känns. Härligt att läsa din blogg och se dina fina bilder.
    Ha det bra!
    Birgitta

    SvaraRadera
  31. Jag har läst om dig och sjukdomen i ett längre reportage i någon tidning för ganska längesen....hur som helst så är jag givetvis inte glad för att du fick sjukdommen men jag är väldigt glad för att du bytte bana och blev en hängiven fotograf och författare för annars hade jag aldrig fått förmånen att träffa dig och lära mig av allt intressant du förmedlar samt tänk vad tråkigt om man inte skulle få njuta och glädjas över dina bilder! Största karmen! /Lotta

    SvaraRadera
  32. Tack för din fina berättelse. Hemskt att du blev sjuk för Menieres kan vara riktigt illa. Glad att du fann en ny bana i livet som har varit till glädje för alla oss trädgårdintresserade och för dig, för det syns hur du trivs bland växterna och dom hos dig. Bilderna du visar här är ju underbara så det är nog uppenbart för alla vilken talang du hade till och med när allt började.
    Önskar dig en ny fin vecka! har sett att våren kommit till Skåne!
    Anna-Karin

    SvaraRadera
  33. Du om någon kan verkligen återge en blomma eller vad du än fotar.
    Du är fantastisk på att fånga läsarens intresse.
    Det är tur att du finns.
    Att börja som trädgårdsfotograf är väl inte så dumt det heller.
    Ute i friska luften och göra det som är en Lisa för själen.


    Ha det gott
    Tack för att du delar med dig.

    SvaraRadera
  34. Vilken fin berättelse om hur livet växlar och en helt magisk bild, den där första macrobilden. Till Annika från Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kommer inte in på din blogg men jag tackar här för din hälsning så kanske jag hittar en annan väg till dig.
      Annika

      Radera
    2. Kommer inte in på din blogg men jag tackar här för din hälsning så kanske jag hittar en annan väg till dig.
      Annika

      Radera
  35. Jätteroligt att få läsa din berättelse och så härligt att du fann en väg genom motgångarna med ditt stora intresse. Jag antar att du lever din dröm. Så underbart.

    Kram Elisabeth

    SvaraRadera
  36. Visst är det någon mening med allt? Det känns lite så med din historia för du är fantastisk på det du gör nu och din trädgård ÄR makalös!
    Ha en härlig vecka Annika...
    Kram från Titti

    SvaraRadera
  37. Åh vad roligt det är att följa din resa. Du hade inte kunnat göra den utan engagemang, talang och ett ivrigt letande efter kunskap!
    Jag känner att jag tagit det första lilla pyttesteget mot något annat än att sitta på en reklambyrå i Stockholm. Vill gärna hitta en annan plattform på Österlen. Jobbar hårt på det nu ...
    Tack för inspirationen du ger!
    Kram
    Kristina en_tradgard_pa_osterlen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kristina kan du inte mejla mig på annika@naturligating.se
      Kanske kan vi prata lite mera om det här.
      Ha det så bra så länge.

      Radera
  38. En låång kram till dig, Annika :D Tack för att du delar med dig av din livshändelse. Vi är nog många som av olika sjukdomar och krämpor inte längre kan återgå till våra vanliga jobb och jag vet hur det känns när mattan rycks undan under fötterna på en..:( Härligt inspirerande och glädjefullt att se hur detta kan leda till något nytt, något så kreativt och glädjande för oss alla ! Kram igen !

    Elisabeth

    SvaraRadera
  39. Hej Annika !

    Du får jättegärna maila bilden från din lavendelhäck till mig !
    Tack snälla !
    Ha det så gott !
    Kram/Isa

    SvaraRadera
  40. Inte är det kul att bli sjuk men det verkar som att det hjälpte in dig på rätt väg.
    Ha en bra ny vecka!

    SvaraRadera
  41. Underbara bilder!!!
    Kram Lena

    SvaraRadera
  42. Ofta finns det en mening med det som först känns svårt i livet. Jag tror det var så för dig, och nu kan du glädja så många med det som du är så duktig på. Stor kram /Carolin

    SvaraRadera
  43. Vilken härlig berättelse( även om det inte var det just då för dig) och vilken underbar man du har lite mer av det kanske alla män borde ha.(blommor och choklad är inte allt.
    Lite tur har du nog med haft på vägen ibland får man ha det. Ska bli spännande att höra resten
    Ha det så gott från mig i sjuksängen
    Kram Meta

    SvaraRadera
  44. Så fint att läsa din berättelse. Att du, fast sjukdomen, kunde utveckla det som du älskar till ett mycket givande arbete. Det är nog en mening bakom det som händer oss.
    Kram
    Anje

    SvaraRadera
  45. Tänk att allt verkar ha sin mening på något sätt.Jag står i ett vägskäl där jag borde/måste ta reda på vilket håll jag ska bege mig. Det är väldigt otydligt för mig och det är frustrerande...
    Tack för att du låter oss följa med på din resa :)

    SvaraRadera
  46. Ibland blir livet inte som det var tänkt, men det kan bli bra ändå. Sjukdomar är inget vi önskar oss, men ibland leder de ändå till något positivt i slutändan. Tack för att du delar med dig och inspirerar oss alla att lyssna på vår inre dröm.
    Bara älskar din bild på videkissen - det var min 'älsklingsblomma' som liten tös.
    Kram Kristina

    SvaraRadera
  47. I got this web page from my pal who shared with me concerning this website and at the moment this time I am visiting this web page and reading very informative articles at this timeHD Wallpapers

    SvaraRadera