lördag 9 april 2016

Stor saknad



Detta gamla stora vackra päronträd fanns i vår trädgård när vi flyttade in.



Jag älskade själva trädet, men framförallt skuggan som det gav. Under 
päronträdet har jag lagat många trädgårdsluncher.



Men 2008 blåste det tyvärr ner för oss. Ni förstår nog hur bedrövad jag 
var den dagen. Stormen tog dessutom ett stort plommonträd. 

Päronträdet sprack när det föll och en mindre del av stammen med en 
gren blev stående kvar i marken. Vi lät det vara kvar som ett minne. På 
utställingen kommer nu en liten gren från det trädet att vara med. Hoppas 
den hinner slå ut. Den som spar han har. Jag tror att ni förstår min saknad. 

Allt gott! 
Annika

23 kommentarer:

  1. Jag förstår din saknad. Det tar tid för ett träd att bli så stort men tyvärr så kan det försvinna så mycket snabbare och när det gör det så förändras trädgården . Ibland till det bättre men oftast så skapar det ett stort tomrum.
    Ha en fortsatt fin dag :)

    SvaraRadera
  2. Det var verkligen ett pampigt träd, som inte finns mer. / Britt

    SvaraRadera
  3. Förstår att du saknar det! Är biten som är kvar ovanför ympstället så det kan bli ett nytt av samma sort, eller blir det vildpäron istället? Eller är det sista också på väg att dö?

    SvaraRadera
  4. Så vackert det trädet var. Jag förstår din saknad. Som väl är har du minnen kvar att vårda.
    En sån händelse ger upphov till många tankar. Som att inte ens skuggan kan tas för given.

    SvaraRadera
  5. Väldigt vackert träd, förstår din saknad av både det och skuggan. Våra träd som vi tog ned var inte vackra men jag kan sakna skuggan än.

    SvaraRadera
  6. Förstår verkligen din saknad efter det vackra gamla trädet. Hela trädgården förändras när ett sånt stort träd försvinner. Saknar vår jättepil mitt i trädgården som planterades någon gång på 60-talet. Vårt träd var det sista i kvarteret sam drabbades av sjuka och vi fick ta ner det. Härligt att du har kvar en gren till utställningen - det kommer att bli sååå vackert !!
    Ha det så gott !
    Kram/Isa

    SvaraRadera
  7. Javisst förstår man din saknad :( Stora fina träd som försvinner är ju dessutom svåra att ersätta...dessa stormar, de ger bara en massa mer jobb...ris, kvistar och ved men här hinner vi inte ta hand om allt som blåser omkull!
    Kram
    Elisabeth

    SvaraRadera
  8. Vilket fantastiskt päronträd! Förstår att du saknar det!
    Kram Lena

    SvaraRadera
  9. Stora gamla vackra träd är svåra att ersätta, vi hade också ett gammalt päronträd som var murket så att vi fick ta ner det :( det visade sig att det inte var så murket som vi trodde (en stoor gren hade ramlat/blåst ner) men då var det redan försent. Hoppas att du kan få tag i ett annat stort träd som kan ge dig lite skugga :) Ha det gott/Monne

    SvaraRadera
  10. Förstår att det blev tomt - både i trädgården och i hjärtat. Så fin den översta bilden är! Trädet var magnifikt.
    Allt gott!

    SvaraRadera
  11. Visst är det tråkigt då sådant händer kan förstå dig så vackert som det var ,kramen Nette

    SvaraRadera
  12. Så vackert och stort. Det tar tid att få ett sånt igen och ändå är det inte samma sak.När stora träd försvinner blir det så tomt både i själ och på tomten. Känner med dig. Jag har ju själv inget gammalt träd på kolonin och det saknar jag.
    Ha nu en fin söndag i solen
    Kram Meta

    SvaraRadera
  13. Ett så vackert träd förstår jag att du saknar och den skugga det ger är värdefull varma sommardagar. Att få ett nytt magnifikt päronträd tar lång tid. Vi har ett gammalt päronträd utanför tomten och där har grenar blåst av under årens lopp så det är inte så vackert men ger goda päron fortfarande.
    Kram Eva

    SvaraRadera
  14. Utställningen handlar ju om kvistar och knoppar men en sådan kvist ger onekligen en extra dimension! Väldigt typiskt Annika att komma att tänka på det där päronträdet inför utställningen! så funkar en sann trädgårdsälskare!
    Kram

    SvaraRadera
  15. Vilket vackert päronträd. Själv har jag mina fruktträd lika mycket för blommornas skull som för fruktens.

    SvaraRadera
  16. Dette var virkelig flott. Jeg skjønner at du koser deg her.

    Vivi

    SvaraRadera
  17. Skjønner godt at du savner det treet. Ideen om å ta med en liten gren fra det, gir en ekstra dimensjon (som Laila skriver)
    Lykke til med utstillingen.
    Eirin

    SvaraRadera
  18. Förstår verkligen, ett underbart träd! Jag är uppväxt med ett stort päronträd utanför köksfönstret och varje år när det blommade blev vi barn itutade av vår lyriska mor hur VACKERT det var. Jag var inte så mottaglig då, men nu är jag likadan själv :-)
    Kram Elin

    SvaraRadera
  19. Det är inte svårt att förstå din saknad. Blir själv ledsen när jag ser det magnifika trädet på de övre bilderna och sen hur det ligger där alldeles sargat på den nedre. Hoppas din kvist blommar riktigt rikligt på utställningen! Anna-Karin

    SvaraRadera
  20. Oh ja, förstår verkligen din saknad över trädet, sååå vackert! Hoppas din kvist blommar ordentligt sen, men det tror jag :)
    Ha en fin och solig måndag!
    Kram från Titti

    SvaraRadera
  21. Åh, sånt gör ont i en. Men kanske kan den lilla kvisten bli ett nytt träd? <3 Kram /Carolin

    SvaraRadera
  22. Hade en stor sälg i hagen förut, av någon anledning så satt jag och tittade på den sent i höstas och tog ett kort på den för jag blev så hänförd av dess skönhet. ETt par veckor senare hade Gorm rivit ner den, delat den mitt itu och förvandlat den till en hög med ris bara. Nu är där ett stort hål där trädet en gång stod. Vi har fått fin utsikt ner över hagen men trädet saknas helt klart.

    SvaraRadera
  23. jo, de gamla ger själ till trädgården - många nyinflyttade förstår inte...

    SvaraRadera