
För några veckor sedan när det var så varmt hade jag massor
av kålmal
som svärmade runt i trädgårdslandet och i det lilla växthuset.
Jag skyddar inte min kål för jag har sällan problem med
kålmalen. Har jag
väv så är det alltid någon som slinker in i alla fall och är
det inte flygande
djur så kommer de krypande under ifrån. Har man duk på har
man inte en
chans att se sniglarna och dessutom så blir det bökigt varje gång
jag skall
fotografera. Så vad har jag då gjort?

Jo, jag sprutade allt med nässelvatten (spätt 1/10) i flera omgångar
ungefär varannan dag. Så här ser kålen ut som jag inte sprutat med
nässelvatten. Det är väl detta som egentligen borde kallas för spetskål?
ungefär varannan dag. Så här ser kålen ut som jag inte sprutat med
nässelvatten. Det är väl detta som egentligen borde kallas för spetskål?

Så här ser kålen ut som jag sprutat med nässelvatten. Bladen på all kål
har blivit blanka som om jag lackat dem med något. Nu är
nästan allt borta
för det har regnet en hel del. Men ni ser ett av bladen på
svartkålen som
ser lackat ut.

Den riktiga spetskålen är så fin. Det blir bladnäring av
nässelvatten. Jag
testade för något år sedan på tomatplantor som fick löss och
de plantorna
blev otroligt tjockbladiga. Jag vågar inte säga att ni skall göra
detta, för jag
vet ju inte om det var en engångshändelse. Men det har
uppenbart funkat
i år i alla fall.
Några undrar säkert över doften som nässelvatten har och den
är ju inte
så jättekul om man säger så. När det är utspätt så luktar den inte
så mycket.
Kålen sköljs ju dessutom av regnet. Jag är i alla fall glad för att
jag vågade
prova.
Allt gott!
Annika